Handla inte upp Alla pengar

Jag & sonen satt tidigare idag & pratade om vad hans syster hade gjort.
Då säger sonen :
-"Men mamma ,minns du inte då jag hade fått mycket pengar ( & så nämnde han en summa jag inte la på minnet ) & ni sa Att jag inte fick handla upp alla pengar & kom hem med en 50 öring "

Jo så klart mindes jag ,mycket väl dessutom.

Då hade vi sagt till honom att inte handla upp alla pengar & det gjorde han ju inte heller, han kom ju hem med 50 öre, NÄR man är Tydlig så gäller det att vara tydlig på RÄTT sätt, så att det inte blir fel =)

Lånad bild från www.google.se

Pet flaska

Måste bara berätta, jag tänkte jag skulle testa en av reklamerna på lilla syster i familjen.
Hon tar lixom sin bror dom allra flesta reklamer Orda grant, eller vad ska man säga, det finns ju inga Ord i dom ,men ni vet, dom tror att det som är på reklamen händer också i vanliga livet så att säga.

Nåväl ,så i kväll ropade jag ner henne ,hon kom ner & gav & godnatt kram.
Jag började peta på henne med flaskan & hon blir först S.K.I.T S.U.R på mamma & säger :
-"Meh mamma, sluuuuuta "
Men sa jag ,vet du vad jag gör ???
-"Nä," det visste hon ju inte.
Så snabbar hon sej att säga :
-"Du petar på mej"
Jepp säger jag ,det är ju en "Pet flaska"
Nä svarade hon surt, så förklarade vi att dessa flaskor kallas "Pet flaskor"
Då jag ställt ner flaskan så tar hon snabbt upp vattnet & börjar peta på mej ,för att hänas, för det var ju en Pet flaska

Ja det är för härligt ,alla dessa orda granna ord & handlingar =)

Klargöra vad det handlar om ...

Återigen så ska vi klargöra vad denna blogg handlar om ,den handlar om barn / vuxna med funktions hinder.
Här skriver vi då vi stöter på problem, då något går enkelt & ja,så vidare.
Eller då våra barn säger något som är värt att sparas för framtiden.
Vi skriver inte om "ditten & datten" utan det vore bra om det som tidigare handlar om just prblemen & lättheten med funktionshindren,
Ni som vill skriva om allt annat ,ni får gärna skapa en egen blogg ,tyvärr, men som bloggen heter :
"H:et är inte så viktigt " & det är just det som det ska handla om ,funktionshinder, i skolan, utanför skolan, i hemmet & utanför hemmet.
Hoppas ni har förståelse & att ni skapar eran egen blogg för att skriva av er om annat än funktionshinder i vardagen =)

vems ansvar

Jag är irriterad, vem ska man ska vända sig till när skolsköterskan är sjukskriven och det inte kommer att finnas en sköterska på sina barns skola. På skolan låter det som om de inte kommer finnas en sådan utan de kommer ha en kurator istället för en sköterska, visst det är väl bra kan man tycka. När jag har kontaktat rektorn om vem jag ska vända mig till när jag vill ha ut samtliga papper om mitt barn så verkar de inte veta vem som ska göra det.

Vad gör man då, ja då får man väl fortsätta att skicka förfrågan till rektorn tills hon fixar fram uppgifter om det. 

mmmm.............

Ni som undrar ...

Ni som undrar vad denna blogg vill förmedla  ,läs gärna på höger sida där det står H:et är inte så viktigt =)

Bokstavligt talat

Man får verkligen uppleva allt möjligt nänr man har barn  som tolkar allt bokstavligt. Det gäller även om barnen hunnit passera 20!
I förrgår skulle min dotter skala potatis. Eftersom hon gått en linje på gymnasiet som heter Mat& Boende trodde jag i min enfald att hon kunde det. Men ack, vad jag bedrog mig....
Jag försökte visa henne hur hon skulle hålla fast skalaren med fingrarna och hålla tummen som ett mothåll. Det var jättesvårt för henne.
I går försökte jag än en gång visa henne hur hon skulle göra, den här gången skulle hon skala ett äpple. Jag talade om för henne att hon inte behövde ta loss skaftet på äpplet, för hon skulle senare använda en äppelklyftare.  Lisa höll krampakktigt om skalaren och kämpade för att kunna hålla emot med tummen.
C som inte riktigt såg hur hon höll, bara att hon kämpade sa:
- Släpp taget och håll bara i skaftet!
Genast släppte Lisa taget om skalaren, den föll ner med ett brak. Det enda hon höll hårt om var...äppelskaftet!!

Så kan det gå, när inte haspen är på =)

Möten

Möten om att mötas ??
Nä ,så var det inte.
Men däremot var det Möte på kommunen.
Konsultations möte kallades visst.
Där var vi föräldrar, där var 3 från gamla skolan ,lärarna & skolsköterskan, där var 3 från nya skolan, spec.pedagog,lärare & rektor ,där var 2 från Bup & där var vi.
Även så skulle rektorn från gamla skolan vart med men skickade mail till mej & menade att vi var ju inte så blyga någon av oss så vi skulle nog överleva utan henne =D
Nåväl,där sitter vi & pratar om våran lilla tösabit.
Den där tjuriga men samtidigt glada lilla duracell kaninen.
Som om man säger "Ta hoppa in i säng nu"
Så får man en utskällning av henne,för att man inte får hoppa i sängen.
Hon är plikt trogen & så vidare.
Nåväl ,mötet gick ut på att hon ska slussas vidare till Bup & det var även våran önskan,så det inte blir lika lång "tjaffs tid " som med föregångaren, det vill säga storebror.
Nåja, än känner inte skolan henne, men dom kommer väl att lära känna henne ,det brukar ta en termin eller så två ...

OCH att mötas, ja det är något sonen gör varje dag då han åker buss, han möter andra personer.
Vi bodde för nära skolan för att han skulle få buss kort till & från skolan.
Vi kände panik ,både jag & maken , shit tänkte vi ,hur ska detta sluta ??
Nåväl med ett intyg från BUP om att gossen behöver "Social träning" genom att åka buss, så vore det bra om han kan få åka buss.
Lära sej att sitta bredvid andra människor.
Lära sej byta buss, lära sej att höra en massa liv, en massa höga ljud som det kan bli på en buss.
Lära sej hantera konflikter om inte buss kortet funkar eller vid buss byten.
Ja sådant som är fullt normalt för oss andra , som vi egenteligen inte har bekymmer med, sådant måste han tränas i och om ...med andra ord att Mötas  med andra på offentliga platser.
Och med facit i handen, från det då han var liten & hatade att åka buss & ibland vägrade till att gå idag då han tycker det funkar men kan komma hem arg någon gång så måste vi säga att framsten är stora.

Ja det blev ett inlägg men om två barn & två skilda saker, men det får ni ha överseende med =)

att mötas , det kan man göra på ¨många
olika sätt & vis & på många olika
ställen & i många situationer =)

Regn ,inne, sol ,ute

Idag så skulle min son på orientering på första lektionen, det vill säga på gympan.
MEN det regnade ute & för honom så betyder REGN att man är INNE  på gympan & att då det är bra väder så har man ute gympa
Varför han fått för sej detta  ??
Tja, för att oftast på gymnastiken så har gymnastik lärnarna genom åren sagt att :
-"Ta med kläder för inne gympa ifall att det regnar  eller är dåligt väder "
Så han satte sej & ringde skolan.
Fick inte tag i gympa läraren, började nästan sressa upp sej lite.
Ringde igen & då gick den han fick tag i & letade efter gympa läraren.
Han fick tag i honom & fick veta att dom skulle lika fullt vara Ute FAST det regnade.
MEN nu var det bara så att det regnade inte ,det " Duggade " ,men de blev ute gympa med regn jackan på =)
Överbeskyddande föräldrarna som Inte är speciellt överbeskyddande körde honom till stället där dom skulle vistas.
Han kände " bara igen sej lite", tills maken körde upp på ett ställe, DÅ säger han :
"Här vid den bommen ,känner jag igen mej ,där kan du släppa mej så kan jag gå"
Men där ser man , hur man kan få för sej saker.
Vid regn ,ingen ute gympa utan inne gympa, MEN vid dugg regn så är det fortfarande ute gympa & orientering

Vid regn - inne gympa 

Min son som har fått diagnosen ADD har inte haft det lätt och har det inte särskilt lätt nu heller. Han mår utimellan ganska dåligt, vilket resulterar i utbrott och när han har ett utbrott så kan han uttrycka en vilja av att inte vilja leva. Han kan säga att "han vill inte leva" upprepade gånger och gråta okontrollerat, efter han fått ur sig detta så är han oftast lite lugnare. Jag brukar då prata med honom och säger att han kan få stanna hemma imorgon. Det här är inte roligt att få höra, men det är något som han måste få säga. Även om jag tycker att det är jobbigt att få höra, så måste jag för hans skull göra det.

Min son är för det mesta en possitiv, glad, sprallig, gullig, en liten filosof med lite annan syn på saker och han är, förrutom min dotter min sol i livet. vilket jag är mycket tacksam för att ha i mitt liv. Vad skulle man göra om man inte hade så underbara barn.

?

Blir jag något klokare i ämnet gällande ADD så kommer jag att dela med mig av det i den här bloggen. Just nu känns det som om jag inte har en susning om nånting, men det löser sig väl på något sätt. Det brukar oftast göra det och annars får jag väl acceptera det för stunden.

H:et är inte så viktigt

Nepp, H:et var inte så viktigt,det var inte en ADHD diagnos, det var en ADD diagnos barnet vårt fått.
Ja som sina kusiner alltså, verkar vara ngt fel på årgången  det året....skämt å sido,men alla är dom födda samma år...

Nåväl ,Concerta en medicin som kan ta ner en hyper aktiv person & ta upp en icke hyper aktiv person,som dom som har ADD är ofta under aktiva & kommer sej inte för så mycket.

Vanliga symtom vid ADD är tvärtemot ADHD & sonen tyckte det stämde in på honom bland annat,men vad man sett så är det vanligare hos "flickor /kvinnor" än hos "pojkar /män"
Nåja ,dom vanliga symptomen var alltså :
* Ofta mycket lätt distraherad av yttre stimuli
* Ofta svårt att följa instruktioner ( och har man då annat inom autism spektrat som sonen,så frågar man heller inte om hjälp med det hela heller )
* Svårt att styra uppmärksamheten
* Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs
* Verkar drömmande & tappar ofta bort saker som är nödvändiga
* Svårt att få fokus  på inriktade aktiviteter
*  Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan

Jaja, detta är ADD ,en del av de diagnoser sonen fått, så ska vi utreda resten av "gubben" eftersom , men autismen gör sitt till & gör att inte allt inom ADD stämmer med honom.

Concertan kan dessutom ( fick vi veta av psykologen & läkaren  ) göra så att autismen visar sej ännu mer på en sådan som vår son & innan vi höjde dosen så hade vi en piggelin hemma,men då vi höjde dosen så började butter heten komma,tyst heten,snäsiheten & så vidare,så ja,vi får se, till veckan vänder vi oss igen till BUP så får vi se vad dom säger "dära"

Och PÅ Måndag kl.13.30 den 13:e ( & 13 är både mitt & makens turnummer ..bla...hihihi)  ska vi träffas på lillasysters skola för att påbörja aspergers syndrom ,JA vi har trott länge nu att hon har det,den lilla klyftiga ungen.
Återstår att se,men på måndag ska vi träffas med skolan & kommunen & sedan får vi se hur långt vi kommer ,men för henne borde de inte dröja tills hon är "vuxen" innan hon har sin diagnos,vilket är underbart  =)

(Kopierat från gamla bloggen ) 

En diagnos är klar

En diagnos klar på storebror nu är det bara kvar att se vad autismen visar.

Han har fått concertan,den minsta dosen,men det "går si så där",vi märker så klart redan skillnad,men inte sonen  själv.
Min fundering är ju vad den autistiska delen kommer handla om ???
Vad är det dom kommer komma fram till ???

Och ADHD...?? Kan man ha det "bara i huvudet" ?? troddde det satt i hela kroppen,såg som sonen ,en massa små syrror kutandes omkring med myror i brallan,men så var det alltså inte <3  

(kopierat från gamla bloggen )

Bussen

Bussen sonen skulle med till skolan, den bussen som gick från morfar.

Den bussen skulle gå 5 i 8
Då bussen inte kommit den tiden som sonen visste att bussen skulle kommit & den x:a minut som  sonen "råkat måstat väntat" & bussen inte kommit så tja,då gick han tillbaka till morfar som fick köra honom till skolan.

Väl efteråt så ringde morfar buss bolaget & det visade sej att hade sonen dessutom suttit kvar på den bussen så hade den skyltats om till den andra  buss numret.

Så sonen hade dessutom sluppit att byta  buss bara för att komma till skolan....dumt han inte visste det.

Men en annan gång ....då vet han ...om bara bussen kommer i tid,för gör bussen inte det,ja då går sonen hem till morfar igen.... 

(kopierat från gamla bloggen )

Tänk vad en liten sak kan ställa till med

Tänk vad en liten bort tappad sak kan ställa till med, för en person med funktions hinder.

Det börjar med att personen tittar sej runt "där den står", hittar inte saken som är borta
Går tex.dit där den var sist, ex.i bussen, den är inte urstädad så dom vet ännu inte om saken finns där.
Då går personen hem, gråter, blir arg,ledsen frusterad för en liten liten sak som inte kostar många kronor, men för att den lilla bort tappade saken förstör hans rutiner, han kunde inte använda den denna kväll som han brukar göra & han måste köpa en ny liten sak.

Personen med funktions hinder bryter helt enkelt ihop pga denna lilla sak ,som en annan "hade ryckt på axlarna åt & gått vidare"
Men nu är dagen / kvällen & i värsta fall även natten förstörd för denna person.

Ja så är livet för en med funktions hinder som måste ha struktur & rutiiner, då dom tappar bort en enda liten sak, oavsett om dom är 6 år, 10 år,16 år eller om dom är 26 eller ännu äldre. 

Så klart, så finns det personer med funktions hinder,som inte har fullt så utalade problem,då blir det enklare att "tappa bort en enda liten "sak

(kopierat från gamla bloggen )

☆ när slutar hon då ?? ☆

Lilla syster skulle planerade i går att hon skulle hem till en kompis efter skolan idag.

Vi ville så klart veta när kompisen slutade skolan eftersom hon går i 3:an , så maken frågade när hon slutade & fick så klart svaret , som att det borde vart det mest själv klara svar som fnns :
-"Efter skolan " 

Ja & för lilla syster så var det också det mest själv klara svar som finns, för hans fråga var :
"När slutar hon skolan"
Så klart "efter skolan"
Hade han däremot ställt frågan "vilken tid slutar hon skolan", Ja då hade nog svaret vart ett helt annat =)

Så ska d två stora träffa sin pappa på fredag, den ena har ont i magen & låg helt utslagen av nervositet på soffan efter skolan, så ska de väl inte vara ??
Tycker det är bedrövligt, lilla älsklingen.
Frågade den andra vad han tyckte, om han var nervös ?
"Nä ,men jag undrar över vilken tid ,& varför han inte kan säga det itid"
Ja det kan man undra...Men som sonen sa :
-"Hör han inte av sej föräns på torsdag får han vänta tills vi slutar skolan"

Ibland är barn helt enkelt bra mycket klokare än vad vuxna är =)

Älskade ungar, alla 3

(Kopierat från gamla bloggen )

‎*¨*•☆☆•*¨*Ensam vårdnad ... nu kan det börja ‎*¨*•☆☆•*¨*

Japp, nu är det klart, efter 6 års kämpande, så börjar vi komma någon vart känns det som.

I måndags fick jag ensam  vårdnad om d två äldre barnen, direkt då förhandligen var klar så ringde jag skolan & pratade med rektorn som blev minst lika glad för våran skull.
Sedan ringde jag Bup & berättade att NU , NU kör vi, nu drar vi i gång det hela....kör,kör ,kör på nu

Idag ringde dom från Bup & säger att det är beklagligt & sorgligt att sonen har fått vänta i så många år som han fått,det är rent bedrövligt som hon sa.
Vi började  med utredningen första gången 2004, då var sonen 10 år, men allt blev ett enda Kaos & det blev ingen utredning, dels för att skolan inte gjorde klart den & dels för att hans "bio pappa" inte ville.
2007 började sonen i 7:e klass & skolan märkte mer & mer att han behövde speciell hjälp & att han var speciell våran gosse.
2008 hade dom gjort utredningen klar via skolan , för högstadiet tyckte de var dax, men ännu en gång, "bio pappan" ville inte ha sin son på Bup & ville inte att han skulle få en stämpel på sej så det hände inget mer.

Men nu ,i detta 2010 så har jag vårdnaden i min hand & idag ringde Bup & om nästan två veckor så är vi på Bup första gången med psykologen, sedan i november så är vi där igen med läkaren...helt underbart, nu kan livet börja , livet i diagnos landet , även sonen är mycket nöjd med detta,inte bara vi =)

Nu kan det börja, nästa episod i våra liv, vi har ju barn med funktionshinder ,det går inte att komma undan, men nu kan livet med en diagnos snart ta sin början , Äntligen.
Vi ser det inte som en stämpel i pannan på våra barn, vi ser det som en stor stor hjälp till våra barn =) 

(kopierat från gamla bloggen )

Lägg breven på Lådan

Då man har barn med funktions hinder i familjen händer alltid något , ja varje dag för att vara exakt.

Men vissa saker är mer roliga än andra saker så enkelt är det.
 Vi har ju inte diagnoserna på två av barnen ännu,men den yngsta ,"lilla syster" är kollad redan på dagis för ADHD; vilket det inte var, där misstänkte dom Asberger med inriktning mot just ADHD, ja vi  nekar inte, som många föräldrar gör,det gör vi inte.
Men vi vet & vi har vetat länge, hon är som en blandning av sin bror & sin faster, så jopp vi vet redan...

Men i alla fall så är "lilla syster " väldigt KONKRET & tar ALLT BOKSTAVLIGT....ibland så myket så vi håller på att skratta ihäl oss.

I går var ett sådant tillfälle...

Maken skulle in på Ica,efter att vi vart & röstat & lånat lite böcker på biblioteket, ja närmare bestämt 2, till"lilla syster",för mamma sa "Några" & det är 2 för henne....*fniss*

Nåja åter till storryn, utanför Ica säger maken till "lilla syster " :
-"Kan du lägga breven på lådan ??"

Lillasyster är tyst i ett par få sekunder & utbrister förvånad & verkligen förundrat :
-" PÅ LÅDAN ???"

Nej för f*n sa jag ,stoppa dom I LÅDAN, samtidigt som jag pratade med morfarn i familjen som höll på att formligen skratta ihjäl sej åt samtalet som han hade hört.

Maken sa alltså fel , han skulle ha sagt :

-Kan du LÄGGA POSTEN I LÅDAN ??

Det hade vart den rätta formuleringen & tja,nästa gång blir det nog så

(kopierat från gamla bloggen)

Vi ser en röd tråd ...

Vi ser en linje, en röd tråd gå genom hela familjen / släkten & vi följer efter tråden & hoppas komma till ena änden en dag...

På vägen mot att "storebror" ska få sin diagnos, så har två kusiner på mammas sida hunnit diagnostiserats med ADD, en morbror med ADHD, ( den andra morbrorn borde kolla sej OMG  enligt mormorn innan hon dog ) , en mamma som är kollad inom autsim spektrat men som "bara lutatde mycket åt asberger" men " bara lutade sej..." ja hur de nu lät...men så var det ialla fall,
En morfar som "tror sej ha & känner igen sej" i sej just asberger.... 

Även på pappans sida har en kusin hunnit få diagnos inom autism spektrat, ännu är ingen "konkret diagnos", bara inom autism spektrat alltså.

Fler kusiner är skickade på BUP för att diagnostiseras ,för så lär det bli, vi är övertygade.
Men bättre i tid än som för oss med "storebror"
Vi började "först av dessa" människor med att söka hjälp & har ännu inte fått en diagnos, men snart, kanske snart...
Vi hoppas & vi har kvar både glädjen inför hjälpen vi får idag & vi har kvar hoppet...Alltid något. 

Så ,vi ser alltså en röd tråd & vi följer den, det verkar helt enkelt som vi är "Diagnos familjen", har vi inte det ena så har vi det andra

(kopierat från gamla bloggen )

Vilken Glädje

‎*¨*•☆☆•*¨* några kan, andra kan inte, men om ni bara fick känna känslan jag hade idag då jag såg glädjen i min sons ögon då han kom hem , känslan i mitt ♥ a då jag läste hans sms, jag är så glad för din skull "Storebro " nu känns det som att halva resan är klar, nu går vi mot nästa del... Sånt glädje kan bara kämpande föräldrar känna, believe me *¨*•☆☆•*¨*

Idag var jag på sjukhuset & maken satt & väntade utanför då jag kommer ut säger han att jag fått ett sms av sonen.
Av sonen som i vanliga fall brukar skicka sms för att "bekräfta saker" eller för att skälla på något eller någon,eller som vill veta något.
-"Jaha vad ville han då ?" Sa jag till maken...

Då berättade maken att skolan där sonen börjat på,hade fått beviljat 10 timmar i veckan för honom trots att sonen saknar diagnos, fattar ni ??
Det är mer värt än alla pengar i världen, mina tårar trillade ner för mina kinder & för mej kändes det som att VI vunnit högsta vinsten i alla lotterier. =)
Helt underbart,tror inte någon som inte har ett sådant barn,någon sin kan känna samma sak som vi upplevde.

 Jag öppnade själv sms et för att se vad sonen exakt hade skrivit & han berättade glatt däri att han nu visste vem som skulle orientera med honom idag , det var hans resurs som han blivit tilldelad , han mindes inte helt, men antingen 20 eller 25 %, skolan hade sökt 10 timmar i alla fall & verkar ju fixat det.

Helt fantastiskt , vi är över väldigade som föräldrar & glädjen i både sms, en massa smaylisar,sånt har han icket pysslat med ,men nu var dom flera stycken i messet.

Allt vårat bråk genom åren, alla j*vla social utredningar skolan bussat oss på ,skyllt på hemmet, att sonen "var som han var" för att han hade skills mässo föräldrar, vilket vi så klart visste att det INTE var. 

Sonen levde då i en trygg miljö,dock inte med sin riktiga pappa,men som sonen själv sagt nu i efterhand,en trygg het,en fast punkt, någon som visste hans behov, någon som månade om hans intrigitet & ibland kan det vara nog så bra som sonen sa till "tanten från familjerätten" =)
Vi har fått gå igenom den ena efter den andra,sammanlagt tre blev det, soc utredningar för att kolla hur familjen var.
Det enda dom kom fram till var att "sonen var oförskämd, otrevlig, skällde på dom, inte gav dom ögon kontakt, alltid var sur då han kom hem från skolan om dom var & han inte fått veta det i förhand, aldrig lekte med andra barn, struntade i deras frågor, ignorerade dom, fastnade i tv:n eller en tidning alldeles för lätt" osv,osv...ja listan kan göras huuuuur lång som helst, men vad liknar det då ??
Jag försökte säga att det var ju detta som var problemet, att sonen har funktions hinder, men icket, ingen lyssnade på mej.
PÅ skolan satt han inlåst på toaletterna i stort sett hela dagarna, ända upp till 6 an, för att han kände sej missförstådd & för att ingen förstod honom.
När läkaren på barnmotagningen ville ha en "utredning" av skolan sa dom bara :
-"Men ojsan,nej,nej,den här pojken är som alla andra, till å med lite inteligentare än sina klass kompisar, nej då ,toa besöken utgör inget ovanligt, han har ju problem med magen " Och så där höll dom på.
Det blev aldrig ngn utrdning ..:DÅ...
OCh varje gång skolan ringde hem & varje gång fröken grät i mina öron över att ungen vägrade komma ut eller att han vägrade gå på vissa lektioner för att inte gillade "den & den läraren" och så vidare .
DÅ svarade jag DOM som DOM svarat Läkaren.
-"Men snälla ni,ring hans pappa, för MITT BARN ÄR DET INGET FEL PÅ, DET HAR JAG PÅ PAPPER FRÅN ER"

Färdig diskuterat för den tiden av grund skolan, då gick i 5 :an.
Dom visste att det inte var lönt att kontakta oss annat än till utvecklings samtalen, dom provade ett par gånger, men vi hänvisade hela tiden till brevet där dom svarat läkaren.
Efter ett tag lärde dom sej att inte ringa oss.

Så började högstadiet, början till Glädjen i våra liv...där vi är idag...
Jag skulle kunna berätta hur mycket som helst om min son men gör det i omgångar då jag känner för det...
Men högstadiet påbörjade en utredning med en special pedagog som skulle visa sej att "storebror JO" ligger inom autism spektrat precis som sina kusiner både på pappa & mammas sida.
Det sjuka i hela historien är att då vi började bråka 2003 om detta, så hade ingen kusin en diagnos, men dom har fått eftersom ,en efter en...Tack & lov ...Nu får vi mer att gå på vad gäller våran son, vare sej hans pappa god tycker eller inte...förhoppnings vis vinner vi detta  !!

I alla fall ,högstadiet utvecklade sonen något otroligt mycket & vi hoppas gymnasiet kommer bli "minst lika bra"...och redan nu har det börjat bra , men så är det inte en KOmmunal skola heller...

Vi är så glada för att sonen äntligen får hjälp, inte en dag försent =)

(Kopierat från gamla bloggen ) 

Det är inte lätt att vara i ett gränsland

Det är bannemej inte lätt för ett barn med funktions hinder att "hamna i gränslandet" mellan vuxen & tonåring.

Som idag då" store bror  "kom hem & berättade att han "tappat" sitt buss kort.

Det blev prat om vad det kostar & det kostar 300 :- att få ett nytt, helt sjukt för en tonåring överhuvud taget att betala dom summorna, ingen tonåring fixar väl det.
Sen våran son har ju inte kollen, först å främst vill han inte upp,sen gillar han inte bussen,folk kan "komma för nära honom",så det kan sluta med katastrof om vi "har den oturen".
Så ett buss kort, en plånbok ,en stor rygg säck, ja allt är väldigt lätt för honom att förlägga bort breve sej,i tanklös het alltså.
Det blev då prat om det med funktionshinder igen & han säger :
-"Om då bara pappa helt enkelt kunde skriva på det där pappret så jag får göra en utredning & kanske får lite mer hjälp"

Så bröt han ihop & började gråta, en av anledningarna var att han får ersätta busskoret.
Han tyckte helt enkelt synd om sej själv.

Så gick han till UG ( ungdoms gården ) där dom i kväll inte hade öppet,vilket gjorde att vi efter det hade en sur & grinig son.
Han trodde dom hade öppet & gick dit.
Sur över att "måsta ha gått dit" & det var stängt....
Ännu en gång var det alltså synd om honom.

Vi har märkt att dessa barn med funktions hinder är väldigt egoistiska.

Tex : om lilla syster J har gjort sej illa & gråter hysteriskt kan storebror också börja gråta eller bli ledsen,inte för att han tycker synd om henne för att hon gjort sej illa inte, Nej,nej...utan för att han tycker synd om sej själv för att det låter illa i hans öron...

(kopierat från gamla bloggen ) 

Rutiner i vardagen

Idag då vi skulle äta taco paj,så gjorde "Storebror " som vanligt,vid alla andra middagar.
Han sträckte fram tallriken & sa till "pappa " :
-"Kan du hälla upp åt mej ??"

Det där är en rutin vid vårat middags bord, för "storebror " vet att han annars häller på för mycket & har med åren lärt sej att bättre att ta två gånger om man behöver,än att ta en stooor portion,för det är vad det blir då han gör det själv.

MEN denna dag hade inte "pappa " tid då  "storebror " bad om hjälp,så mamma  hällde upp maten & jisses vad sur gossen blev.
Han blev så syr så han surade sej igenom middagen & han surade sej igeom kvällen & sen gick han till Ungdoms gården,sur på mamman.

Nåja, som ni förstår så förstördes hans rutiner totalt & dessutom var det inte den som bad honom som öste upp maten på tallriken .

Ja & då rutiner i vardagen förstörs då blir den som d sabbas för inte glad, personen som har funktions hinder surar & blir ibland dessutom väldigt argsint.
Idag slutade det med att personen ifråga "bara var sur hela eftermiddagen", men det kan man leva med mellan varven,speciellt då det var jag själv som sabbade dagen för honom,då har han rätt att vara lite "surig" va ??

( kopierat från gamla bloggen )

Namngivna Bananer

Namn givna bananer... japp, ni läste rätt...Har ni hört talas om det förr ??

Namn givna bananer till barn med funktions hinder ...Hur blir det tror ni ??
Det hela började i går,då "Jo" mamman,hade lite å göra då vi kom hem från affären.
Jag satte mej & började "kladda" lite här & där på ett papper, så tog jag bananerna, det var 7 st.
Jag skrev alla "jo" barnens namn på sex stycken av dom, så dom fick alltså två var.
På den 7:e skrev vi reserverad ...Ja,så klart "Bara För Att..."...

Idag fick vi "främmen" av vänner & karln i huset frågade om han fick "tjuva" sej en "namn given banan", ...
-"Javisst, ta den reserverade så blir det minst liv"...sa vi.
Nej,nej, han ville testa & se vad som hände om han tog en av de andra.
Så han valde "storebror Jo:s banan" ...Okej tänkte vi, nu får vi se vad han säger då & hur han reagerar...för att det blir ju totalt fel för storebror...
Så kom "Storebror Jo" hem & skulle ta en banan...
Öh ööö ...hmmm...ehh...  hörde vi från köket...
-"Vars är min Jo banan"??..."Vem har tagit den" ??
Vi förklarade att han kunde ta den "reserverade", men han blev på sååå dåligt humör att han hade nog kunnat mosa de bananerna som var kvar, han var på väg att börja gråta ,av Ilska så klart,inte för att han var ledsen,utan han blev arg, för här hade mamman märkt sex stycken bananer med namn & två av dom med hans namn & så hade främmandet vågat sno HANS NAMN GIVNA banan,..
Va fan ?? Hur vågade han ??
Vi sa att han kunde ta den reserverade bananen...men han var inte ute efter någon banan i kväll, men däremot blev han
mycket mycket störd att hans banan var borta från högen & han hade inte rört den.

Ja så kan det gå till hemma hos en familj där det finns barn med funktions hinder...
Så med denna erfarenhet så ska nog inte "jo mamman" märka fler bananer eller köpa fler vecko sockar 


(Kopierat från gamla bloggen ) 

Vecko sockar

Vecko sockar...Ja det har våran son ...den enda som Har sådana i vår familj är "storebror Jo".
Och det är också en av två i familjen som skulle ha de problemen han har.
Det är så här, som många vet, ialla fall föräldrar till barn med funktions hinder vet vad jag snackar om...
Sonen fick sockarna på en torsdag.
MEn kunde INTE börja använda dom föräns på måndagen, därför att "Då började veckan".
Nu är lördags sockarna trasiga så nu går inga av sockarna att använda, ja så funkar det då man har barn med en del funktions hinder =)
Är ett par trasiga av dom 7 som finns, då är en dag förstörd & då kan man inte använda dom andra,för det passar inte in i mallen om hur det ska vara.

(kopierat från gamla bloggen ) 

Underbara Ungar

Som jag berättat så utreds "storebror Jo" för funktions hinder, inom autism spektrat.
Hans faster ringde för någon vecka sedan & berättade att barnens kusin fått en diagnos inom autism spektrat, det var underbara nyheter för oss alla.
Lite trist att dock våran gosse bara kan vara & "snusa" i diagnos landet, när han själv känner att han skulle behöva detta,han blir 16 i år & har vetat i många år att han "bor i diagnos landet" men måste leva i vårt land.
Det är mycket jobbigt enligt honom,speciellt då en del "inte förstår"
Som tur är har han super bra lärare, ja ialla fall många av dom ,han kunde inte haft bättre mentor heller, hon lyssnar & hon gör något  & framför allt, hon har märkt att vi har sant i det vi säger.
PÅ senaste utvecklings samtalet så sa hon :
-"Men du ,visst har du börjat sitta inne på toaletterna igen lite ofta ??"
DÅ tittade han finurligt på henne & svarade lite avvaktande.
Han lovade "att försöka bättra sej"
Då vi kom hem hade jag & sonen ett samtal, om toaletterna på skolan:
Som han för övrigt inte gör sina behov på ,utan han använder dom till att lugna sej själv.
Då han inte längre "orkar", då han tycker det blir "för mycket","för livat" & så vidare, eller om han känner sej "orättvisst behandlad" då hälsar han på toaletterna.
"Jamen ingen förstår "...säger han...

Nåväl, appropå att förstå så chockade han mej i går, då han "dissade mej" totalt.
Han har alltid vart den som går i väg med mössa, han har alltid vart den som är duktigast att klä sej.
I går, så gick han ut i sina tenniskor & utan mössa...Jaja, jag vet ,han är snart 16 & vid den åldern hade jag knappt ens börjat med mössa, det gjorde jag nu då jag var 35..haha..
Vinter skor har jag väl aldrig använt, men jag kände :
-"Men älskade unge, klä på dej, mamma är hönsig"
Jag  vet sa han & tog inte på sej en mössa, utan gick & det kändes som att han håller faktiskt på att bli stor "min lilla gosse",han försöker nu frigöra sej på många vis.
Och att bråka om att en 16 åring som är 185 lång, spelar bas & är super mysig, jag ansåg inte att det  var värt en konflikt, herregud ungen är ju snart vuxen & det får mamma lära sej =) 

(Kopierat från gamla bloggen )

Sagt vid frukost bordet av lillasyster

Vid frukosten sitter familjen & äter frukost i godan ro.
Lillasyster "Jo" grjar på som vanligt, till slut säger pappa åt henne :
-"Men sluta lek å ät "
Ska jag leka ?? Ska jag inte äta,svara ungen snabbt ...
Hon tolkade det som hon själv ville med andra ord.

I hennes öron så lät det som " Sluta, lek å ät" 

Alltså leka å äta...?? Ja just det,skyll dej själv pappa...du borde lärt dej vid detta laget hur man ut trycker sej till dessa barn =)

(kopierat från gamla bloggen )

Ute dag

Häromdagen hade dom frilufts  dag (vinter games som det kallades )i plugget.

Vi kom hem ungefär samtidigt som barnen, frågade som vanligt om barnen haft det bra & vad dom gjort ,"stora lillasyster Jo" var nöjd med dagen ,berättade glatt vad som gjorts under dagen.

Men "storebror Jo",satt med en inte lika munter uppsyn & muttrade :
-"Jag gillar inte dom här dagarna, dagen har inte vart bra:
Man får INTE veta i förväg vad som händer,så man vet inte vad man har att förvänta sej, jag tycker inte om att vara ute,det är kallt & jag får inte veta innan vilken grupp jag hamnar i, Allt med dessa dagar kan bara bli så tokigt & som vanligt så blev även denna dag inte bra" 

Han vill ha struktur i sitt liv.
Han vill ha kontuinuitet i sitt liv. ( tro mej, mer än vad vi önskar ha )
Han vill ha rutiner i sitt liv.
Han vill ha regler i sitt liv.
Han vill veta i förväg vad som ska hända under en dag, ex.vilken gymnastik det är, vad vinter games innehåller, i vilket lag man hamnar osv,osv 

Rutiner & regler kantas hans vardag av & så vill ha det även om inte skolan verkar ha förstått det ännu.
En del lärare har förstått & märkt hur han tänker ,så dom "jobbar " utifrån det med honom.
Äntligen, en liten liten förbättring mot för i mellan & låg stadiet.
Men nu lever vi på hoppet att "Storebror Jo" får slutföra sista delen i utredningen , så att han får annan hjälp & lyhörd het i Gymnasiet då han börjar där =) 

(kopierat från gamla bloggen ) 

Så tokigt det kan bli...

Då man hamnar i en situation som man inte är van vid, vad tokigt det kan bli.
Vi var häromdagen hos ett par vi inte träffat på ett tag.
Det var lugnt & "lillasyster Jo", lallade på med de andra barnen.
Så kom det två till barn, de barnen vi var hos & ett av dom nya "skuttade på ordentligt," vilket inte "lilla syster Jo", klarade av ordentligt.
Hon kom & ställde sej vid mej & jag frågade henne varför hon inte gick & lekte ??
-"För att dom är så springiga & jag kan inte koncentrera mej då "blev hennes svar.
Detta var en ny händelse för henne, hon kan oxå skutta på som dessa barn gjorde, men då ska det vara "förbestämt"
Då det kommer totala överaskningar, som att först så kom det dit andra barn & sen lekte dom inte utan var "springiga" ja då är det inte lätt att hänga mej inte.
Hon blev så ledsen att tårarna började strömma nerför kinderna, för hon visste verkligen inte hur hon skulle förhålla sej i denna situation.
För oss föräldrar är det trist & jobibgt, vad gör man  ?? annat än  förklara, varför en del barn gör så här & att "ibland så kan det dyka upp annat främmande hos främmandet"...
Ja älskade lilla troll om vi kunde göra ngt för att hjälpa dej till rätta, att hjälpa dej förstå "livets spel regler"

Att borta kan det inte alltid finnas rutiner, att borta är det andras regler som gäller osv,osv...
Ja de tär livets gång älskade barn. 

(kopierat från gamla bloggen )

Ta Äpplet Och ...

När pappan kom på att "Lillasyster Jo" var sen in i duschen sa han :
-"Ta Äpplet & hoppa in i duschen"
-"Meh..." sa bara lillasyster fråganade...

Ännu en gång har pappan gjort det, glömt bort hur han bör utrycka sej.
"Lillasyster Jo" undrade nu BOKSTAVLIGT om hon skulle  ta Äpplet & hoppa in i duchen.
Så Jmamman fick snällt förklara att så menade inte pappan, han menade :
"Ät upp Äpplet & gå sedan in i duchen, INTE HOPPA !!"

Ja det är så facinerande att en del människor tar ALLT bokstavligt, undra om man någon sin kan vänja sej vid att ens två av tre barn gör det ??

Lika dant är det då "Lillasyster Jo" ska i säng & man säger "hoppa i säng nu ", varenda gång i frågasätter hon det med att :"Ni säger ju att man inte får hoppa i sängen "
Och japp, det är just vad vi säger, inte hoppa i sängen.

Lika dant då vi säger :"Ta & hoppa i kläderna nu"På det hade lilla" syster Jo"  ett  mummel som svar då mamman förklarat att pappan menade att hon skulle klä på sej ytterkläderna.
"Pappa bara säger ,hoppa i sängen, hoppa in i duschen ,hoppa i brllorna,hoppa i overallen & då jag hoppar i sängen så blir han sur & så får jag inte det."
 Jag förklarade för "lillasyster Jo"att det är sådant som vuxna säger som utryck ,men man menar att man ska "lägga sej, ta på sej kläderna osv,osv"

Då säger"lilla syster Jo" :
-"Men mamma, om ni inte menar en massa saker, varför säger ni då dom ??"

Ja varför gör vi så egentligen ??  förmodligen för att vi blivit upplärda så.
Lilla kloka 

 du är klok du

(Kopierat från gamla bloggen ) 

Mindes dåd storebror hade matrast...

Vid middagen idag så satt vi & pratade om att äta sådant man inte gillar & om att äta för mycket, då "storebror ":s kompis blivit itvingad korv då han var liten.
Vi berättade att skolan för många år sedan var sur på oss för att sonen åt så mycket.
Vilket han inte gjorde hemma, för hemma kontrollerade vi honom,
Eftersom han inte har något stopp ( som jag förstått det så är det så för många barn,speciellt de med funktions hinder , dom bara "måste äta helt enkelt )
I vart fall, den gången vi tänkte på ,så hade sonen ätit 4 stora paltar & efteråt så låg han bara & grinade över sitt "ajaj" i magen.

Vi & lärarna frågade honom på utvecklings samtalet varför han sitter kvar så länge i matsalen & svaret var för oss som föräldrar Givet, men inte för lärarna, (  dom tyckte han "hånade dom"), dom förstod aldrig hur vår son faktiskt var ) :-"Ja,men mamma, det heter ju MAT / LUNCH rast, då Äter man ju, på lekrasten så leker man ju, osv,osv"...

Ja vem kunde säga emot honom ???
Även om vi där & då & även senare hemma har fått förklara hur det menas med dessa raster.
(Kopierat från gamla bloggen ) 

Ska någon komma till oss idag ??

-"Mamma, kommer det någon till oss idag ", frågade "lillasyster Jo" idag
Jag svarade Nej, för vad som var inplanerat så skulle det inte komma någon.
I "Lillasyster Jo"s värld så är Allt svart eller vitt", i hennes värld finns inga kansken, i hennes värld finns inget som heter "på onsdag ska vi kanske.." för henne betyder kanske ja eller Nej,beroende på hur hon tilkat det hela då det sades.
Om man sedan gör tvärtemot det hon "tänkt" sej så blir det inte roligt alls inom hemmets fyra väggar.
Men i alla fall, jag svarade att "Nej" ingen skulle komma.
"Lillasyster Jo " sa då :
-"Mamma, säg :Inte vad jag vet"Jag frågade varför jag skulle säga så ??
-"Jo för att då blir det inte konstigt om någon kommer ändå, för då har du ju sagt att du inte vet, men om du säger NEJ & så kommer någon ,då blir det ju konstigt, för då stämmer ju inte det som du sa."

"Okej, "lilla syster Jo "vad jag vet ska inte någon komma till oss idag " sa jag då 

(Kopierat från gamla bloggen ) 

mamma - orden kom ur min mun

"Lilla syster Jo" ringde sin kompis i afton,
Innan hon ringde så sa hon att "kompisen" ville komma till henne.
-"Men ring henne då & se om hon kan komma då" , sa jag
-"Men mamma, jag vet ju inte vad jag ska säga,hur jag än försöker så kommer det inga ord ut ur min mun, dom bara stannar kvar i min hals, dom kommer bara dit"
-"Oj,då " sa jag, "då får du ju vänta på att hon ringer då " för trots allt var det ju hon som skulle ringa.
Nåja, så fick hon för sej med hjälp av "stora syster Jo" att hon skulle ringa kompisen.
Hon ringde & kom sen skuttandes till mej & ropade  :
-"Mamma, mamma det gick, jag kunde ringa, orden bara kom ur min mun,dom bara ramlade ut & snubblade fram, det gick jätte bra, jag sa inga fel mamma"
En stolt tjej som i vanliga fall inte brukar kunna ringa folk, men nu har vi" tränat henne"
Dom flesta saker kan man träna upp, träna fram ,många saker i livet är just tränings saker, speciellt med barn med funktons hinder, då ska allt tränas, hela tiden,för att det ska bli rätt.
I går vågade inte "lilla syster Jo" fråga en tjej om hur många hästar hon hade, eller hundar eller katter.
Så jag började fråga tjejen då "lilla syster Jo" satt hos mej & då hon hörde mej fråga "BARA" ( hemska tanke, det var ju om allt vi skulle fråga, inte bara om EN sak" ) om hästarna,så sa "lilla syster Jo" :
-"Men mamma, det var ju om både hästarna,hundarna & katterna vi skulle fråga"

Ordning & reda ska det vara, det ska vara rätt på alla sätt.
Har man sakt att man ska fråga om "Hästar, hundar & katter" , då gör man det , då frågar man inte bara om en sak.
"Så det så "  som "lilla syster Jo" brukar säga =)

(kopierat från gamla bloggen ) 

Vad fick du av farmor ??

Vad fick du av farmor på din födelse dag , fick "Lilla syster Jo" idag.
-"Jag fick ingenting av min farmor på min födelsedag"
-"åh,vad trist"Då sa vi , "Vad fick du av farmor i present då ??
"Lilla syster Jo",berättade att hon inte fick något alls av sin farmor & farfar i  present på sin födelse dag, men att hon fick kläder i förskott.
Ja sådant är mycket noga i denna familj, har man fått det i förskott så har man så klart inte fått det på sin dag, det är ju givet,men då tycker dom inte riktigt att dom fått ngt då dom fyllt.
Lika var det med "storebror Jo" ,då han fick en garderob av sin morfar,en vecka före sin födelse dag,då han var 11 år,
Hans morbror frågade vad han fått av morfar då han fyllde år,svaret kom snabbt :
-Ingen ting alls" 

Grattis i efterskott är det många som sagt idag & det är ju inte heller bra.
Jag själv skulle som bara tänka  :
"WOW,va skoj att så många kommer i håg , omän en dag för sent"
Men "lilla syster Jo", hon tycker förnedringen är total, för det var i går hon fyllde år !!

(kopierat från gamla bloggen ) 

Besviken ,Arg & Förbannad

Ja det var vad Storebror "Jo"  var då vi kom hem i kväll, alltihop på samma gång.

För Ug var inte öppet då han kom dit & han hade inte fått veta något om det, det satt dock en lapp på dörren, men ingen hade informerat på skolan,så han var inte glad alls, inte ens lite glad.
Visst , sånt kan ju få även en sådan som mej arg & grinig, skillnaden är att jag skulle gå hem,acceptera fakta ,gnälla lite granna & sen hade det vart bra.
Men då vi kom hem var han så arg, han hade vart ännu argare,så arg att han blivit svettig.
VARFÖR ???
Han tyckte han kunde fått veta redan på skolan, så han sluppit ha förväntningar.
NU fick vi lugna honom, trösta honom, för en sak som vi kanske inte tycker är hela världen, men som för honom är betydelse fullt i stor skala.
Men efter att han fått lite "sött" ( någon mörk choklad bit,en klubba & några tuggummin av oss ) & blivid livad att sitta vid datorn tills UG hade slutat,så lugnade det ner honom en aning...Tack & lov, annars hade vi haft en jobbig kväll.

I alla fall så var hans USA arbete klart, & jag läste igenom det på storebror "Jo":s önskan, mycket bra gjort & med tanke på att det var av honom ,som har så svårt att komma på ord till sådana skol arbeten.
Nåväl, jag frågade honom :
-"Om du vetat att de skulle gå så här fort, hade du gjort det snabbare då ??"
Svaret kom snabbt utan tanke :
-""Nä,fomodligen inte,hade jag vetat att det skulle gå så snabbt,så hade jag väntat & gjort en massa annat än jobbat med det lite nu & lite då "

Ja,det är vår konkrete son det,så har han alltid vart,enkel & konkret, We love it and We love him  =)

Många gånger har han blivit jämförd med Ior, & det stämmer bra det, till & med av lärarna.
En lärare dom hade då dom gick ut 6:an gav alla elever små kort , gjorda med ett citat & en liten bild  av en tecknad figur.
Sonen fick ett kort med Ior, där stod : "Jag trivs bäst när jag kan sitta & göra ingenting"

(kopierat från gamla bloggen )

Det är inte jag

-"Det är inte jag som fattar dåligt , det är DU som förklarar dåligt " sa storebror "Jo"
till stora lilla syster "Jo" häromdagen då dom diskuterade & hon sa ,"du fattar ingen ting"


(kopierat från gamla bloggen ) 

Nu är jag stolt över mej själv

Nu är jag stolt över mej själv

25 februari 2010, kl 19:49Skrivet av jmammanAnmäl ! 

Ja, så sa Storebror "Jo" då han var klar med sitt USA arbete.Idag hade Storebror "Jo" ett arbete om & kring Usa, tre delstater, som skulle vara klart till i morgon
Eller han har "haft" ett längre tag, men ni vet, tonåringar,där kan tummen sitta låååångt inne, hårt fast i "rompan", likaså på min son, som dessutom inte helt har "hajjat" budskapet.
Vad ska man man göra ?? Hur ska man göra ?? Vad vill jag uppnå med detta ??
Vad förväntar sej fröken om detta ??

Ja , det är inte lätt att lista ut då man inte "har samma tänk" som sina klasskamrater.
Men vi lyckades få honom i går att "inse" vad det enkelt borde handla om, att det nog inte var så svårt.
Efter att maken & sonen haft en över läggning & lite "hot om uteblivet UG" så satte han i gång arbetet.
Han blev klar med 2 av 3 delstater i går & fick vila & gå på UG, ni vet "belönings systemet".
Himla smart grej & funkar oftast på barn med just funktions hinder.
Nåväl,så idag skulle då det 3:e göras klart.
Jag sa :
-"Du kan ju göra ett tag nu, gå på UG sen & komma hem tidigare & göra klart"
-"Men det är ju inte värt det,då är det bättre att gå dit senare & komma hem då dom stänger"
Vi blev lite full i skratt, förklarade att det är "sak samma", att det blir ungefär lika lång tid han får vara där, men NEJ,för honom var det inte "sak samma,
Bara för ett år sedan, VÄGRADE han att gå på UG;för han visste inte vad det var, han tyckte det var för livat, för mycket folk, för mycke okänt folk , osv,osv...Listan kan göras låååång.
Men så "var maken där ett tag & hade arbets plats praktik" & då "tvingade han med storebror "Jo".
Efter den tiden missar han inte "EN ENDA GÅNG på UG".
I julas så fick han diplom & ett preent kort på 300 riksdaler, för att vart den "flitigaste
besökaren"  på Bygget =)

(Kopierat från gamla bloggen ) 

Glöm Inte 50-lappen sa maken =)

25 februari 2010, kl 12:32Skrivet av jmammanAnmäl ! 

Då jag läst första inlägget här på nya bloggen för maken så sa han :
"Glöm inte berätta om 50-lappen "...

Ja,så här var det :
Lillasyster "Jo" fyllde då alltså 7 år i går & då kom "tok Arne" (som dottern kallar honom,för att han busar, våran granne,som är en Xa farfars gestalt ungefär)  ,gav henne en 50-lapp,för att hon skulle få köpa något själv.
Åh,lillasyster "Jo" blev sååå glad ,hoppade ,skuttade & stoppa pengarna i sin plånbok & planeringen började för vad hon skulle köpa.
Där & då vid fikat,just efter så säger lilalsyster "Jo" till"tok Arne" :
"Du ,ska jag inte få present av dej ??"
-"Meh, du har ju fått present av honom,du fick ju pengar",svarade jag & tyckte hon var oförskämd.
Hon har ALdrig någonsin ifrågasatt sina presenter förr om åren,så jag tyckte hon var pinsam,men vi är ju vana med sonen så att säga...
-"Men mamma,det var ju bara pengar.sa lilla syster "jO" upprört

Ja så där har ni alltså "storryn " om 50-lappen =) 

(Kopierat från gamla bloggen ) 

Ett paket ska vara inslaget

25 februari 2010, kl 12:11Skrivet av jmammanAnmäl ! 

I går fyllde våran dotter 7 år.

Så ,här & nu börjar jag blogga på grund av 7 års dagen & på grund av inspiration av en mamma med en son som har adhd & AS.

Så denna blogg ska alltså handla om våran kamp vi drivit för att i första hand få sonen utredd för funktions hinder, vi har bara hållt på sedan han var 8 & nu är han snart 16 ,sååå...
Bup bara väntar på att ta emot honom,men hans pappa "motarbetar " det hela.
Dock så är jag & maken överens om dottern,så där kan jag tro att kampen inte blir lika lång.
Dom har redan börjat med utredningen på dagis,skulle fortsätta nu i låg stadiet,i typ 2:an.
Så vi väntar med spänning, vi har berättat för fröknarna & dom har observerat damen lite X:a & tja,dom håller ju med oss till viss del,skönt =)
Som dom sa,en del ser vi nog inte här som ni ser hemma,så sant så.

Nåja, här börjar alltså bloggen : Ett paket ska vara inslaget.

Namnet kom till i går,för att morfar inte gjorde som Anita sa,hans fru,hon tyckte paketet skulle slås in,han tyckte kartongen var för stor för att slå in ,ja eller någe sånt där..ni vet "typ" "äsch ,det ska ju ändå av.."
Ja enkelt för honom & oss att tänka men inte för lillasyster "jo"

Då hon öppnade våra paket,så ville hon "spara & öppna eftersom"...dumma dumma mamman,sa :
"Men öppna dom nu du, du får ju mer sen"
Dumma mamman tänkte inte längre än näsan räckte,hade hon gjort det,så hade hon kunnat minnas tebax ett par år & tänkt på storebror "Jo", men nej då, inte det inte.
Nåja, lillasyter "jo" öppnade paketen & pappan sa :
"Men vet du ,då morfar & Anita kommer,då får du ju öppna mer paket till fikat"
Suck, varför skulle "fikat nämnts ??
Dom kom, hon fick sitt paket,en "mini stero" med löstagbara högtalare med fjärr kontroll, ICKE INSLAGET!!
Nåja,hon öppnade med spänning kartongen ,blev överlycklig av att se att det var trots allt stereon som var där i ,hon jublade av glädeje,eftersom henne cd spelare inte funkade & hon hade "lånat våran"
NU fick hon en "sån fin en,som syskonen har" & hon var så stolt.
SÅ kom middagen,vi åt & hade en trevlig stämning,så efter middagen blev det fika, hon ville vi skulle sjunga för henne (vilket vi tråkisar inte gjort förr i familjen,för de andra barnen har inte velat det,men nu var det bara att göra som i skolan,hon skulle ha oss att stå,men gick me på att vi var sittande )vi sjöng,fikade & då vi var klara så ville hon ha sina "paket som pappa sagt hon skulle få"...Åhhhh NEJ ,tänkte mamman ( läs jag  som skriver alltså ), hur räddar jag den här situationen ??
Det gick så klart inte,dottern bröt i hop, rusade formligen in i sitt rum,satte nya dörr skylten på "STÖR EJ" & skrek:
"Men pappa lovade ju att jag skulle få paket vid fikat"
"OCh av morfar& anita har jag inte ens fått något paket, bara en Stereo!!!"
Jag försökte förklara "ropandes till hennes rum att " det var ju paketet ,alltså presenten".
Tillbaka fick vi ett svar som löd så här :
"Nääää, det var ingen present ,det var en stereo & en present är inslagen i present papper & ettPAKET SKA VARA INSLAGET !! 

(Kopierat ur den gamla bloggen )